Ätran

Ätran har en längd på 243 km och ett avrinningsområde om 3342 km² (Ätrans vattenråd, 2019). Källflödet ligger ca 10 km öster om tätorten Ulricehamn i Västra Götalands län, strax söder om Västergötlands högsta punkt, Galtåsen (361 m ö h). Ätran avvattnar ett område som huvudsakligen ligger inom det sydsvenska höglandet. Den rinner inledningsvis nedför höglandets sluttningar och vidare genom en skarpt markerad dalgång, ofta med ett slingrande lopp, för att därefter passera sjön Åsunden.

Trakten kring Åsunden är starkt kuperad till skillnad från söder om dess utlopp, där höglandets södra mer jämna del tar över. Lutningen är här relativt liten och Ätran sänker sig i korta, branta fall som åtskiljs av långa, lugna vatten. Strax söder om Mårdaklev, ca 80 km söder om Åsundens utlopp, ändras karaktären igen. Ätran flyter här in i gränszonen mot kustbältet som kännetecknas av en stark lutning och bruten sprickdalstopografi. Loppet följer tydligare markerade dalgångar och sänker sig hastigt med många och höga fall. De största fallen är Skåpanäsforsarna, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors. Nedanför Vessigebro rinner Ätran genom slättbygd och bildar nära mynningen i havet Hertingfallet samt några små forsar.

Naturgeografiskt kan Ätrans avrinningsområde indelas i fyra regioner.

  1. Källområdena ligger i Götalands centrala slättbygder med uppodlad slätt, platåberg och ädellövskog som dominerande markslag.
  2. En mindre del av avrinningsområdet är beläget i Sydvästra Sveriges kuperade barr- och lövskogsområde, med kraftiga höjdryggar och sprickdalar.
  3. Merparten av Ätrans avrinningsområde ligger inom Sydsvenska höglandets och smålands-terrängens myrrika västsida, med bergkullar, barrskog, myr och ett stort lövinslag.
  4. De nedersta delarna, ungefär nedströms Ätrafors, är beläget inom Södra Hallands kustland med en stor åkerareal och ädellövskog.

Ån rinner genom de större sjöarna Lönern, Åsunden och Yttre Åsunden i övre delen av vattensystemet. Av de större tillflödena kan nämnas Assman, som har sina källflöden vid Komosse och passerar genom Tranemo kommun, samt Lillån som avvattnar Fegen – Kalvsjöområdet. Flera av de större sjöarna är regleringsmagasin för vattenkraften, däribland Åsunden, Sämsjön och Fegen.

Ätran nedströms Ätrafors

Avrinningsområdet nedströms Ätrafors är 742 km2 (SMHI), varav merparten ingår i Högvadsåns avrinnings-område. Nedströms Ätrafors rinner Ätran närmast uteslutande genom jordbrukslandskap med undantag för orterna Vessigebro och Falkenberg. Även de tillrinnande vattendragen Sannarpsån och Vinån är distinkta jordbruksåar. Likaså domineras omgivningarna till Högvadsån, från sammanflödet med Ätran till strax söder om Ullared, av jordbruksmark. Eftersom övre delen av Högvadsån och delavrinningsområdet Lillån domineras av skog är skogs- och jordbruksarealen dock likvärdig.

Ätradalens sträckning från kusten upp till trakten av Ätrafors och en bit norrut längs Högvadsån täcks av lerområden, d v s ishavsavlagringar, ovanpå sand och grus. Inom vissa områden finns även svallsand avsatt över leran. I de större dalgångarna och i anslutning till biflödena Högvadsån och Lillån finns isälvssediment i form av sand och grus (Ätrans vattenvårdskommitté). Både Högvadsåns och Lillåns avrinningsområden är dock ganska karga och domineras av morän och kalt berg.

Strax nedströms Ätraforsdammen mynnar det största biflödet, Högvadsån, och följs, i turordning, av Lillån (Vessige), Sannarpsån och Vinån. De mest betydelsefulla biflödena till Högvadsån är, i nedströms riktning, Skärshultaån, Fageredsån, Hjärtaredsån, Lillån (Svartrå) och Stockån. Vattenföringen i Ätran och i de större biflödena redovisas i tabell 1.