{"id":1217,"date":"2020-12-08T15:31:44","date_gmt":"2020-12-08T14:31:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.atransfvof.se\/?page_id=1217"},"modified":"2020-12-11T13:01:08","modified_gmt":"2020-12-11T12:01:08","slug":"vattendragskartering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/vattendragskartering\/","title":{"rendered":"Vattendragskartering"},"content":{"rendered":"\n

Vattendragskartering<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vattendragskarteringar har genomf\u00f6rts i ett t\u00e4mligen stort antal av bifl\u00f6dena till \u00c4tran och H\u00f6gvads\u00e5n. Underlaget \u00e4r emellertid i h\u00f6g grad inaktuellt eftersom merparten h\u00e4rstammar fr\u00e5n en kartering som gjordes i mitten av 1980-talet (L\u00e4nsstyrelsen i Hallands l\u00e4n GIS-skikt). I n\u00e5gra vattendrag, H\u00f6gvads\u00e5n, Stock\u00e5n, Lill\u00e5n (Svartr\u00e5), Hj\u00e4rtareds\u00e5n och Sl\u00e4rydsb\u00e4cken finns mer sentida resultat fr\u00e5n en kartering 2008 (Alml\u00f6f, 2009). F\u00f6rekomst av vandringshinder har \u00e4ven noterats i samband med inventering av flodp\u00e4rlmussla och natur-reservatsbildning (Wengstr\u00f6m, 2014; L\u00e4nsstyrelsen i Hallands l\u00e4n, 2007). Ytterligare information finns att tillg\u00e5 i VattenInformationsSystem Sverige (VISS) eller i olika kartskikt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Laxens vandring i \u00c4tran stoppas sedan 1918 av \u00c4trafors kraftverk. D\u00e4remot \u00e4r den ursprungliga gr\u00e4nsen f\u00f6r laxens vandring i \u00c4tran omdebatterad. Enligt protokollet fr\u00e5n V\u00e4sterbygdens vattendomstols f\u00f6rsta sammantr\u00e4de 1926-02-04 ang\u00e5ende befrielse fr\u00e5n laxtrappa, medger bolagets advokat \u201datt mellan \u00c4trafors och Yngereds-fors tidigare funnits lekplatser, vilka f\u00f6rst\u00f6rts genom uppd\u00e4mningen, men det vore ej visat att densamma f\u00f6ranlett fiskets tillbakag\u00e5ng\u2026<\/em>\u201d (Sj\u00f6strand, 1998). Andra k\u00e4llor tyder p\u00e5 att laxen passerat \u00e4ven Yngeredsfors, \u00e5tminstone vid vissa fl\u00f6dessituationer (Edman, 1958; L\u00e4nsstyrelsen i Hallands l\u00e4n, 1988).<\/p>\n\n\n\n

I samband med en unders\u00f6kning 2015 av hur stora reproduktionsomr\u00e5den f\u00f6r lax det finns i de laxf\u00f6rande vattendragen p\u00e5 v\u00e4stkusten, gjorde Sveriges Lantbruksuniversitet en kartanalys av \u00c4tran nedstr\u00f6ms \u00c4trafors. Analysen indikerade att det finns ca 41 hektar lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r lax i \u00c4tran (Spjut et al).<\/p>\n\n\n\n

De vattendragskarteringar som genomf\u00f6rdes 2008 ger de s\u00e4kraste skattningarna av tillg\u00e4ngliga lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r lax och \u00f6ring. Karteringen visade att det i H\u00f6gvads\u00e5n finns ca 21,5 hektar mycket bra till t\u00e4mligen bra uppv\u00e4xtomr\u00e5den, i Stock\u00e5n 2,9 hektar mycket bra till t\u00e4mligen bra uppv\u00e4xtomr\u00e5den, i Lill\u00e5n 0,8 hektar mycket bra till t\u00e4mligen bra uppv\u00e4xtomr\u00e5den och i Hj\u00e4rtareds\u00e5n 0,7 hektar mycket bra till t\u00e4mligen bra uppv\u00e4xtomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver karteringsunderlaget finns muntliga uppgifter om att arealen l\u00e4mpliga uppv\u00e4xtomr\u00e5den i Fagereds\u00e5n uppg\u00e5r till ca 2,5 hektar. K\u00e4nt \u00e4r att lax \u00e4ven reproducerar sig i Sk\u00e4rshulta\u00e5n och i Rammb\u00e4cken samt eventuellt i ytterligare n\u00e5got bifl\u00f6de.
Utifr\u00e5n tillg\u00e4ngliga uppgifter finns totalt 69,4 hektar l\u00e4mpliga uppv\u00e4xtmilj\u00f6er. Hur stor areal som de facto utg\u00f6r l\u00e4mpliga lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5den f\u00f6r lax \u00e4r oklart. I viss m\u00e5n \u00e4r dessa str\u00e4ckor troligen mer l\u00e4mpade f\u00f6r \u00f6ringreproduktion.<\/p>\n\n\n\n

Vandringshinder<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Sammanlagt finns uppgifter om 58 vandringshinder inom den str\u00e4cka av \u00c4trans vattensystem som \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r havsvandrande lax och \u00f6ring. Hindren f\u00f6rdelas p\u00e5 27 dammar, 5 \u00e5lkistor, 8 v\u00e4gtrummor, 12 kulverteringar och en stens\u00e4ttning. Dessutom finns uppgift om fem vandringshinder av oklar typ. Av hindren bed\u00f6ms 27 vara \u201ds\u00e4kra\u201d uppgifter medan resterande beh\u00f6ver verifieras, se Bilaga 2. Med st\u00f6rsta sannolikhet skulle ytterligare ett stort antal hinder hittas om karteringar genomf\u00f6rs.
Effekten p\u00e5 lax- och \u00f6ringbest\u00e5nden i \u00c4tran \u00e4r sannolikt betydlig. S\u00e4rskilt \u00f6ringbest\u00e5ndet begr\u00e4nsas av m\u00e4ngden vandringshinder i de mindre b\u00e4ckarna. P\u00e5verkan p\u00e5 laxbest\u00e5ndet kommer fr\u00e4mst fr\u00e5n hindren i H\u00f6gvads\u00e5n, Stock\u00e5n, Sk\u00e4rshulta\u00e5n, Fagereds\u00e5n och Hj\u00e4rtareds\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Biotopkartering<\/h2>\n\n\n\n

En vattendragskartering enligt den d\u00e5 g\u00e4llande standardiserade metodiken (L\u00e4nsstyrelsen i J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n, 2002:20) gjordes 2008 i H\u00f6gvads\u00e5n, Stock\u00e5n, Lill\u00e5n (Svartr\u00e5), Hj\u00e4rtareds\u00e5n och Sl\u00e4rydsb\u00e4cken (Alml\u00f6f, 2009). Vid karteringen klassificeras vattendragets biotoper i en 4-gradig skala (0 – 3), beroende p\u00e5 str\u00e4ckans l\u00e4mplighet som lek- och uppv\u00e4xtomr\u00e5de f\u00f6r \u00f6ring.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vattendragskartering Vattendragskarteringar har genomf\u00f6rts i ett t\u00e4mligen stort antal av bifl\u00f6dena till \u00c4tran och H\u00f6gvads\u00e5n. Underlaget \u00e4r emellertid i h\u00f6g grad inaktuellt eftersom merparten h\u00e4rstammar fr\u00e5n en kartering som gjordes i mitten av 1980-talet (L\u00e4nsstyrelsen i Hallands l\u00e4n GIS-skikt). I n\u00e5gra vattendrag, H\u00f6gvads\u00e5n, Stock\u00e5n, Lill\u00e5n (Svartr\u00e5), Hj\u00e4rtareds\u00e5n och Sl\u00e4rydsb\u00e4cken finns mer sentida resultat fr\u00e5n en …<\/p>\n

Vattendragskartering<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"disabled","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1217"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1217"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1299,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1217\/revisions\/1299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}