{"id":1205,"date":"2020-12-08T15:22:32","date_gmt":"2020-12-08T14:22:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.atransfvof.se\/?page_id=1205"},"modified":"2021-02-19T16:06:25","modified_gmt":"2021-02-19T15:06:25","slug":"atran","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/atran\/","title":{"rendered":"\u00c4tran"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4tran<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c4tran har en l\u00e4ngd p\u00e5 243 km och ett avrinningsomr\u00e5de om 3342 km\u00b2 (\u00c4trans vattenr\u00e5d, 2019). K\u00e4llfl\u00f6det ligger ca 10 km \u00f6ster om t\u00e4torten Ulricehamn i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n, strax s\u00f6der om V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00f6gsta punkt, Galt\u00e5sen (361 m \u00f6 h). \u00c4tran avvattnar ett omr\u00e5de som huvudsakligen ligger inom det sydsvenska h\u00f6glandet. Den rinner inledningsvis nedf\u00f6r h\u00f6glandets sluttningar och vidare genom en skarpt markerad dalg\u00e5ng, ofta med ett slingrande lopp, f\u00f6r att d\u00e4refter passera sj\u00f6n \u00c5sunden. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Trakten kring \u00c5sunden \u00e4r starkt kuperad till skillnad fr\u00e5n s\u00f6der om dess utlopp, d\u00e4r h\u00f6glandets s\u00f6dra mer j\u00e4mna del tar \u00f6ver. Lutningen \u00e4r h\u00e4r relativt liten och \u00c4tran s\u00e4nker sig i korta, branta fall som \u00e5tskiljs av l\u00e5nga, lugna vatten. Strax s\u00f6der om M\u00e5rdaklev, ca 80 km s\u00f6der om \u00c5sundens utlopp, \u00e4ndras karakt\u00e4ren igen. \u00c4tran flyter h\u00e4r in i gr\u00e4nszonen mot kustb\u00e4ltet som k\u00e4nnetecknas av en stark lutning och bruten sprickdalstopografi. Loppet f\u00f6ljer tydligare markerade dalg\u00e5ngar och s\u00e4nker sig hastigt med m\u00e5nga och h\u00f6ga fall. De st\u00f6rsta fallen \u00e4r Sk\u00e5pan\u00e4sforsarna, Skogsforsen, B\u00e4llforsen, Yngeredsforsen och \u00c4trafors. Nedanf\u00f6r Vessigebro rinner \u00c4tran genom sl\u00e4ttbygd och bildar n\u00e4ra mynningen i havet Hertingfallet samt n\u00e5gra sm\u00e5 forsar.<\/p>\n\n\n\n

Naturgeografiskt kan \u00c4trans avrinningsomr\u00e5de indelas i fyra regioner. <\/p>\n\n\n\n

  1. K\u00e4llomr\u00e5dena ligger i G\u00f6talands centrala sl\u00e4ttbygder med uppodlad sl\u00e4tt, plat\u00e5berg och \u00e4dell\u00f6vskog som dominerande markslag. <\/li>
  2. En mindre del av avrinningsomr\u00e5det \u00e4r bel\u00e4get i Sydv\u00e4stra Sveriges kuperade barr- och l\u00f6vskogsomr\u00e5de, med kraftiga h\u00f6jdryggar och sprickdalar. <\/li>
  3. Merparten av \u00c4trans avrinningsomr\u00e5de ligger inom Sydsvenska h\u00f6glandets och sm\u00e5lands-terr\u00e4ngens myrrika v\u00e4stsida, med bergkullar, barrskog, myr och ett stort l\u00f6vinslag. <\/li>
  4. De nedersta delarna, ungef\u00e4r nedstr\u00f6ms \u00c4trafors, \u00e4r bel\u00e4get inom S\u00f6dra Hallands kustland med en stor \u00e5kerareal och \u00e4dell\u00f6vskog.<\/li><\/ol>\n\n\n\n

    \u00c5n rinner genom de st\u00f6rre sj\u00f6arna L\u00f6nern, \u00c5sunden och Yttre \u00c5sunden i \u00f6vre delen av vattensystemet. Av de st\u00f6rre tillfl\u00f6dena kan n\u00e4mnas Assman, som har sina k\u00e4llfl\u00f6den vid Komosse och passerar genom Tranemo kommun, samt Lill\u00e5n som avvattnar Fegen \u2013 Kalvsj\u00f6omr\u00e5det. Flera av de st\u00f6rre sj\u00f6arna \u00e4r regleringsmagasin f\u00f6r vattenkraften, d\u00e4ribland \u00c5sunden, S\u00e4msj\u00f6n och Fegen.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c4tran nedstr\u00f6ms \u00c4trafors<\/h3>\n\n\n\n

    Avrinningsomr\u00e5det nedstr\u00f6ms \u00c4trafors \u00e4r 742 km2 (SMHI), varav merparten ing\u00e5r i H\u00f6gvads\u00e5ns avrinnings-omr\u00e5de. Nedstr\u00f6ms \u00c4trafors rinner \u00c4tran n\u00e4rmast uteslutande genom jordbrukslandskap med undantag f\u00f6r orterna Vessigebro och Falkenberg. \u00c4ven de tillrinnande vattendragen Sannarps\u00e5n och Vin\u00e5n \u00e4r distinkta jordbruks\u00e5ar. Likas\u00e5 domineras omgivningarna till H\u00f6gvads\u00e5n, fr\u00e5n sammanfl\u00f6det med \u00c4tran till strax s\u00f6der om Ullared, av jordbruksmark. Eftersom \u00f6vre delen av H\u00f6gvads\u00e5n och delavrinningsomr\u00e5det Lill\u00e5n domineras av skog \u00e4r skogs- och jordbruksarealen dock likv\u00e4rdig.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c4tradalens str\u00e4ckning fr\u00e5n kusten upp till trakten av \u00c4trafors och en bit norrut l\u00e4ngs H\u00f6gvads\u00e5n t\u00e4cks av leromr\u00e5den, d v s ishavsavlagringar, ovanp\u00e5 sand och grus. Inom vissa omr\u00e5den finns \u00e4ven svallsand avsatt \u00f6ver leran. I de st\u00f6rre dalg\u00e5ngarna och i anslutning till bifl\u00f6dena H\u00f6gvads\u00e5n och Lill\u00e5n finns is\u00e4lvssediment i form av sand och grus (\u00c4trans vattenv\u00e5rdskommitt\u00e9). B\u00e5de H\u00f6gvads\u00e5ns och Lill\u00e5ns avrinningsomr\u00e5den \u00e4r dock ganska karga och domineras av mor\u00e4n och kalt berg.<\/p>\n\n\n\n

    Strax nedstr\u00f6ms \u00c4traforsdammen mynnar det st\u00f6rsta bifl\u00f6det, H\u00f6gvads\u00e5n, och f\u00f6ljs, i turordning, av Lill\u00e5n (Vessige), Sannarps\u00e5n och Vin\u00e5n. De mest betydelsefulla bifl\u00f6dena till H\u00f6gvads\u00e5n \u00e4r, i nedstr\u00f6ms riktning, Sk\u00e4rshulta\u00e5n, Fagereds\u00e5n, Hj\u00e4rtareds\u00e5n, Lill\u00e5n (Svartr\u00e5) och Stock\u00e5n. Vattenf\u00f6ringen i \u00c4tran och i de st\u00f6rre bifl\u00f6dena redovisas i tabell 1.<\/p>\n\n\n\n

    \"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    \u00c4tran \u00c4tran har en l\u00e4ngd p\u00e5 243 km och ett avrinningsomr\u00e5de om 3342 km\u00b2 (\u00c4trans vattenr\u00e5d, 2019). K\u00e4llfl\u00f6det ligger ca 10 km \u00f6ster om t\u00e4torten Ulricehamn i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n, strax s\u00f6der om V\u00e4sterg\u00f6tlands h\u00f6gsta punkt, Galt\u00e5sen (361 m \u00f6 h). \u00c4tran avvattnar ett omr\u00e5de som huvudsakligen ligger inom det sydsvenska h\u00f6glandet. Den rinner inledningsvis …<\/p>\n

    \u00c4tran<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"default","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"disabled","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","theme-transparent-header-meta":"default","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1205"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1205"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1597,"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1205\/revisions\/1597"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.atransfvof.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}