![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1sample-300x300.jpg\")
K\u00e4nsligheten f\u00f6r f\u00f6rsurning varierar mellan olika arter, men flodp\u00e4rlmussla, lax, m\u00f6rt och flodkr\u00e4fta anses vara de arter som p\u00e5verkas f\u00f6rst vid sjunkande pH-v\u00e4rde. L\u00e4tt generaliserat brukar det anges att reproduktionen hos lax st\u00f6rs strax under pH 6 och sl\u00e5s ut helt vid pH kring 5,5. \u00d6ring d\u00e4remot \u00e4r t\u00e5ligare och reproduktionen sl\u00e5s ut f\u00f6rst d\u00e5 pH understiger 5.<\/p>\n
De k\u00e4nsligaste perioderna \u00e4r rom- och yngelfaserna medan \u00e4ldre individer har en st\u00f6rre motst\u00e5ndskraft. F\u00f6rsurningsskador yttrar sig d\u00e4rf\u00f6r ofta med ett allt \u00e4ldre best\u00e5nd, f\u00f6r att till sist helt d\u00f6 ut. Generaliseringar \u00e4r emellertid sv\u00e5ra att g\u00f6ra eftersom k\u00e4nsligheten ofta \u00e4r beroende av andra vattenkemiska parametrar. Exempelvis kan kalcium, natrium och humus\u00e4mnen gynna \u00f6verlevnaden under vissa betingelser, medan f\u00f6rekomsten av framf\u00f6rallt aluminium har motsatt effekt (Degerman et al, 1998). D\u00f6dligheten hos fisk och annan fauna i s\u00f6tvatten kan i f\u00f6rsta hand relateras till f\u00f6ljande orsaker:<\/p>\n
1. Den faktor som anses vara av st\u00f6rst betydelse f\u00f6r d\u00f6dligheten \u00e4r p\u00e5verkan p\u00e5 jonbytesf\u00f6rm\u00e5gan, d v s f\u00f6r-m\u00e5gan att ta upp och avge joner. Djur som lever i s\u00f6tvatten reglerar aktivt kroppens inneh\u00e5ll av vatten och joner, exempelvis natrium, klorid och kalcium. Orsaken \u00e4r att s\u00f6tvatten har betydligt l\u00e4gre koncentration av salter (joner) \u00e4n djuren. Detta leder till att djuren st\u00e4ndigt f\u00f6rlorar joner via hud och g\u00e4lar samtidigt som vatten l\u00e4cker in. F\u00f6r att kompensera detta sker ett aktivt upptag av joner, vilket kr\u00e4ver energi. S\u00e4nkningen av pH-v\u00e4rdet medf\u00f6r b\u00e5de en \u00f6kad f\u00f6rlust av joner och ett f\u00f6rs\u00e4mrat upptag (Naturv\u00e5rdsverket, Rapport 6449).
\n2. Rommen \u00e4r mest k\u00e4nslig f\u00f6r ett l\u00e5gt pH, medan yngel och vuxen fisk \u00e4r k\u00e4nsligast f\u00f6r aluminium. Om pH-v\u00e4rdet blir f\u00f6r l\u00e5gt i \u00e4gget inaktiveras ett enzym som har till uppgift att bryta ner \u00e4ggskalet. Detta resulterar i att rommen inte kl\u00e4cks (Naturv\u00e5rdsverket, Rapport 6449).
\n3. Fisk kan vid mera omfattande f\u00f6rsurning drabbas av j\u00e4rn- eller aluminiumf\u00f6rgiftning som orsakar slem-
\navlagringar p\u00e5 g\u00e4larna, vilket resulterar i en f\u00f6rs\u00e4mrad
\nsyreupptagnings- och jonbytesf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/solglimt-300x300.jpg\")
Op\u00e5verkade lotiska ekosystem v\u00e4xelverkar i tre rumsliga dimensioner: \u201dlateralt\u201d (vattendrag - \u00f6versilningsplan), \u201dvertikalt\u201d (vattendrag - akvif\u00e4r) och \"longitudinellt\" (vattendrag - vattendrag, den s.k. korridorfunktionen). Vattenregleringen p\u00e5verkar, eller i v\u00e4rsta fall f\u00f6rst\u00f6r, processer i alla dessa dimensioner (Calles, 2005).<\/p>\n
En reglering av vattenfl\u00f6det f\u00e5r till f\u00f6ljd att: 1) frekvensen av ett visst fl\u00f6de \u00f6kar eller minskar, 2) varaktigheten av vissa fl\u00f6dessituationer \u00e4ndras, 3) s\u00e4songsm\u00e4ssiga fl\u00f6den f\u00f6r\u00e4ndras och 4) fl\u00f6dets f\u00f6r\u00e4ndringhastighet \u00f6kar eller minskar.<\/p>\n
I praktiken leder en f\u00f6r\u00e4ndrad fl\u00f6desregim till att abiotiska faktorer som erosion, transport av sediment och organiskt material, vattentemperatur, isf\u00f6rh\u00e5llanden och vattenkvalitet p\u00e5verkas. Erosion och sediment-transport \u00e4r tv\u00e5 viktiga processer som uppr\u00e4tth\u00e5ller de ekologiska processerna och \u00e4r i m\u00e5nga avseenden avg\u00f6rande f\u00f6r flera arters \u00f6verlevnad.<\/p>\n
F\u00f6r den akvatiska faunan f\u00e5r vattenfl\u00f6desreglering en direkt effekt p\u00e5 vattendjup och vattenhastighet, d v s faktorer som m\u00f6jligg\u00f6r reproduktion, tillv\u00e4xt och migration. Landlevande flora och fauna p\u00e5verkas genom att kontakten mellan vattenmilj\u00f6n och de terrestra omr\u00e5dena, de s k sv\u00e4momr\u00e5dena, begr\u00e4nsas. Sammantaget resulterar vattenfl\u00f6desreglering, beroende p\u00e5 dess omfattning, till att b\u00e5de akvatiska och terrestra milj\u00f6er f\u00f6r\u00e4ndras eller f\u00f6rst\u00f6rs.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/vattenkraft-300x300.jpg\")
Ett stort antal fiskarter \u00e4r beroende av att kunna vandra mellan olika habitat. Mest k\u00e4nt \u00e4r de s\u00e4songsbundna lekvandringar som lax och \u00f6ring genomf\u00f6r, men \u00e4ven t ex nejon\u00f6gon, karpfiskar, sik, g\u00e4dda och abborre vandrar mellan hav, sj\u00f6 eller brackvatten och vattendrag f\u00f6r sin reproduktion. Vandringar f\u00f6retas dessutom ibland av helt andra sk\u00e4l och vid andra tidpunkter s\u00e5som vandringar mellan olika milj\u00f6er f\u00f6r f\u00f6dos\u00f6k, f\u00f6r att undvika besv\u00e4rliga fysiska f\u00f6rh\u00e5llanden eller f\u00f6r artens spridning (N\u00e4slund et al, 2013).<\/p>\n
Den fragmentering som skett som en f\u00f6ljd av anl\u00e4ggandet av vandringshinder i vattendragen har minskat fiskens, och andra akvatiska organismers, vandringsm\u00f6jligheter mellan olika biotoper. Fragmentering inneb\u00e4r i detta sammanhang en uppsplittring av en arts habitat eller naturtyp i mindre delar. Med andra ord resulterar en \u00f6kad fragmentering av ett vattendrag i minskad tillg\u00e4nglighet till habitat och begr\u00e4nsade vandringsm\u00f6jligheter. Minskad tillg\u00e5ng till reproduktionsomr\u00e5den, f\u00f6rs\u00e4mrade f\u00f6dos\u00f6ksm\u00f6jligheter och s\u00e4mre m\u00f6jligheter att f\u00f6rflytta sig mellan gynnsamma och ogynnsamma habitat har en negativ effekt p\u00e5 populationsstorleken och den genetiska spridningen. Resiliensen (motst\u00e5ndskraften) mot yttre f\u00f6r\u00e4ndringar i milj\u00f6n f\u00f6rs\u00e4mras och risken f\u00f6r best\u00e5ende skador eller utrotning \u00f6kar. \u00c4r vattendraget dessutom p\u00e5verkat av yttre st\u00f6rningar, t ex f\u00f6rsurning, \u00f6kar risken avsev\u00e4rt f\u00f6r att arter eller best\u00e5nd helt sl\u00e5s ut.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/gravmaskin-300x300.jpg\")
<\/p>\n
Fysiska ingrepp i vattendrag i form av rensning, r\u00e4tning och omgr\u00e4vning har varit vanligt f\u00f6rekommande genom historien. Tidigt ins\u00e5g man att om vattendraget nedstr\u00f6ms kvarnar eller s\u00e5gar rensades p\u00e5 block, stenar och d\u00f6d ved \u00f6kade anl\u00e4ggningens effektivitet. Det \u00f6kade behovet av skogsr\u00e5vara ledde till att omfattande rensningar f\u00f6retogs under timmerflottningseran och under modern tid har rensning och r\u00e4tning av vattendrag, ofta i kombination med utdikningar av omgivande v\u00e5tmarker utf\u00f6rts.<\/p>\n
I jordbrukslandskapet har vattendragen sedan 1800-talets b\u00f6rjan kraftigt modifierats till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r m\u00e4nskliga aktiviteter, framf\u00f6rallt f\u00f6r att \u00f6ka markavvattningen och d\u00e4rigenom kunna odla st\u00f6rre \u00e5kerarealer. B\u00e5de st\u00f6rre och mindre vatten-drag gr\u00e4vdes om till raka diken. Mindre b\u00e4ckar har under 1900-talet i h\u00f6g grad kulverterats. Omgr\u00e4vningarna av vattendragen har kompletterats med dikningar av omgivande markytor f\u00f6r att kunna s\u00e4nka grundvattenniv\u00e5n inom st\u00f6rre ytor. P\u00e5 m\u00e5nga platser har detta genomf\u00f6rts inom ramen f\u00f6r s k dikningsf\u00f6retag som har tillst\u00e5nd till markavvattning inom ett visst omr\u00e5de. I tillst\u00e5nden fastslogs en vattendragsprofil som angav hur vattendraget ska se ut efter gr\u00e4vningsarbetena. Observera att tillst\u00e5nden inte endast inneb\u00e4r en r\u00e4ttighet till markavvattning utan \u00e4ven en skyldighet f\u00f6r mark\u00e4garna att uppr\u00e4tth\u00e5lla profilen, d v s de \u00e4r tvungna till l\u00f6pande underh\u00e5llsarbeten i vattendragen f\u00f6r att beh\u00e5lla profilen.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/vete-300x300.jpg\")
N\u00e4r skogs- och jordbruk bedrivs med bristande naturv\u00e5rdsh\u00e4nsyn f\u00e5r det m\u00e5nga negativa effekter p\u00e5 biotoper (boendemilj\u00f6er) i och l\u00e4ngs vattendrag och sj\u00f6ar, liksom p\u00e5 vattenkemin. F\u00f6r de organismer som \u00e4r beroende av vattnet eller vattnets n\u00e4rmilj\u00f6er, allt ifr\u00e5n insekter och fiskar till f\u00e5glar, kan f\u00f6ljderna bli p\u00e5tagliga.<\/p>\n
B\u00e5de jord- och skogsbruk leder till \u00f6kade utsl\u00e4pp av olika sorters partiklar, s\u00e5v\u00e4l n\u00e4rings\u00e4mnen som grumlande partiklar, humus\u00e4mnen, men \u00e4ven f\u00f6rsurande och giftiga \u00e4mnen. Fysisk p\u00e5verkan p\u00e5 vattendragen, i form av rensning, r\u00e4tning, omgr\u00e4vning, kulvertering och utdikning, har ofta f\u00f6ljt hand i hand med ett utvecklat markutnyttjande.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/traktor-300x300.jpg\")
Effekten av eutrofiering (\u00f6verg\u00f6dning) \u00e4r inte lika p\u00e5taglig i vattendrag som i sj\u00f6ar. Detta beror av att n\u00e4rings-\u00e4mnen i vattendrag i h\u00f6g utstr\u00e4ckning transporteras bort till skillnad fr\u00e5n den ansamling av n\u00e4ring som sker i sj\u00f6ar. \u00d6kad n\u00e4ringstillf\u00f6rsel kan dock leda till en betydande p\u00e5verkan p\u00e5 vattendragens ekosystem, som i m\u00e5ngt och mycket liknar effekterna av \u00f6verg\u00f6dning i sj\u00f6ar. Effekterna \u00e4r st\u00f6rst vid l\u00e5g vattenf\u00f6ring d\u00e5 uppeh\u00e5llstiden \u00e4r h\u00f6gre. Initialt leder en \u00f6kad n\u00e4ringstillf\u00f6rsel till att fintr\u00e5diga alger breder ut sig \u00f6ver bottnarna. F\u00f6rutom f\u00f6rs\u00e4mrade syreniv\u00e5er i vattnet kan utbredningen av fintr\u00e5diga alger leda till att bottenfaunasamh\u00e4llets artsammans\u00e4ttning f\u00f6r\u00e4ndras. Detta riskerar att f\u00e5 till f\u00f6ljd att fiskens f\u00f6dobas f\u00f6r\u00e4ndras och skapa en situation d\u00e4r fisken f\u00e5r sv\u00e5rare att hitta f\u00f6da.<\/p>\n
P\u00e5v\u00e4xtalgerna kan \u00e4ven fungera som sedimentf\u00e4llor vilket kan leda till s\u00e4mre syregenomstr\u00f6mning inom lekomr\u00e5dena.<\/p>\n
\u00d6verg\u00f6dning i \u00c4tran och dess bifl\u00f6den<\/strong> Vid bed\u00f6mning av kemisk status enligt Vattendirektivet finns mindre str\u00e4nga krav f\u00f6r kvicksilver och kvicksilverf\u00f6reningar samt f\u00f6r bromerad difenyleter (PBDE). B\u00e5da \u00e4r \u00e4mnen som allm\u00e4nt f\u00f6rekommer i f\u00f6rh\u00f6jda halter i landets vattenf\u00f6rekomster. I Vattendirektivet har 45 prioriterade \u00e4mnen identifierats d\u00e4r det finns gr\u00e4nser f\u00f6r hur h\u00f6ga halter som f\u00e5r f\u00f6rekomma samt s\u00e4rskilda f\u00f6rorenande \u00e4mnen d\u00e4r varje land best\u00e4mmer vad som ska g\u00e4lla. Enligt VISS finns det i nedre \u00c4tran problem med f\u00f6rh\u00f6jda halter av PAH-f\u00f6reningar, PCB, TBT, antracen, naftalen, dioxiner, fluoranten, koppar och krom. Flera av dessa \u00e4mnen \u00e4r sv\u00e5rnedbrytbara och ackumuleras ju h\u00f6gre upp i n\u00e4ringskedjan man kommer.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n Av de arter med vattenanknytning som finns med p\u00e5 EU-listan har signalkr\u00e4fta och kinesisk ullhandskrabba p\u00e5tr\u00e4ffats i \u00c4trans vattensystem. Signalkr\u00e4fta har hittats i H\u00f6gvads\u00e5n och i Lill\u00e5n medan kinesisk ullhandskrabba har f\u00e5ngats n\u00e4ra utloppet i havet. F\u00f6rutom dessa arter finns gul skunkkalla p\u00e5 flera platser. Arten v\u00e4xer l\u00e4ngs vattendrag eller i v\u00e5tmarker d\u00e4r den konkurrerar ut den inhemska floran.<\/p>\n F\u00f6rutom de arter som finns med p\u00e5 EU-listan finns flera fr\u00e4mmande arter som p\u00e5 samma s\u00e4tt spridits i milj\u00f6er utanf\u00f6r deras naturliga utbredningsomr\u00e5de. I \u00c4tran har f\u00f6ljande arter med anknytning till vattenmilj\u00f6n hittats; puckellax (senast 2019), regnb\u00e5ge och vattenpest (Schibli, 2020; Artportalen; Havs- och vattenmyndigheten).<\/p>\n I \u00c4tran bed\u00f6ms \u00e4ven laxparasiten Gyrodactylus salaris som invasiv eftersom den har sitt huvudutbredningsomr\u00e5de i \u00d6stersj\u00f6n. (Vattenmyndigheterna).<\/p>\n EU:s f\u00f6rordning (1143\/2014) om invasiva arter<\/strong> Gyrodactylus salaris konstaterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i \u00c4trans vattensystem 1991. Studierna indikerade att smittan kom redan under 1980-talet i samband med att laxparr och smolt fr\u00e5n en smittad odling planterades ut vid Herting och Nydala (Alen\u00e4s et al, 1997). Ett samordnat monitoringprogram startade 2001 p\u00e5 v\u00e4stkusten d\u00e4r laxungar screenas f\u00f6r f\u00f6rekomst av parasiten, b\u00e5de i \u00e4lvar som \u00e4r infekterade och i \u00e4lvar som inte \u00e4r infekterade p\u00e5 v\u00e4stkusten.<\/p>\n I fr\u00e5ga om graden av p\u00e5verkan fr\u00e5n laxparasiten Gyrodactylus salaris p\u00e5 laxbest\u00e5nden p\u00e5 v\u00e4stkusten finns tv\u00e5 olika teorier, dels 1) att parasiten inte har n\u00e5gon signifikant effekt p\u00e5 populationsniv\u00e5, men m\u00f6jligen p\u00e5 individniv\u00e5 och 2) att parasiten har stor effekt p\u00e5 populationsniv\u00e5.<\/p>\n P\u00e5 svenska v\u00e4stkusten finns sedan 2001 ett \u00f6vervakningsprogram f\u00f6r att se om och hur parasiten p\u00e5verkar laxen. Resultaten fr\u00e5n programmet utv\u00e4rderades 2011 och indikerade inga effekter p\u00e5 populationsniv\u00e5. Slutsatsen baserades p\u00e5 att j\u00e4mf\u00f6relser mellan elfisken i b\u00e5de infekterade och oinfekterade vattendrag inte visade p\u00e5 signifikanta skillnader. Alla vattendrag, oavsett om parasiten f\u00f6rekommer eller inte, hade visat en negativ trend sedan slutet av 1980-talet. I studien konstateras emellertid att \u00f6verlevnadschansen minskade om laxungen var infesterad med en st\u00f6rre m\u00e4ngd parasiter. Detta indikerade att parasiten hade en negativ effekt p\u00e5 individniv\u00e5, men att en \u00f6kad d\u00f6dligheten fr\u00e4mst kunde f\u00f6rv\u00e4ntas hos svaga individer. Gyrodactylus salaris bed\u00f6mdes dock kunna ha en negativ p\u00e5verkan om laxen \u00e4r stressad av n\u00e5gon yttre st\u00f6rning eller om best\u00e5ndst\u00e4theten \u00e4r h\u00f6g (Degerman et al, 2012; Ahlbeck Bergendahl et al, 2019).<\/p>\n Teorin att Gyrodactylus salaris har stor p\u00e5verkan p\u00e5 populationsniv\u00e5 st\u00f6ds av att elfisken i \u00c4transystemet visar att nedg\u00e5ng i t\u00e4theterna av laxungar sammanfaller med att parasiten hittats. T\u00e4theten av \u00e4ldre laxungar var 90 % l\u00e4gre s\u00e4songen 1996 \u00e4n medelt\u00e4theten \u00e5ren 1964 \u2013 1996 och laxynglens \u00f6verlevnad i H\u00f6gvads\u00e5n minskade till under 5 % under 1990-talet (Alen\u00e4s et al, 1997).<\/p>\n Svampinfektioner<\/strong><\/p>\n V\u00e4stkusten har till stor del varit op\u00e5verkad av sjukdomsutbrott men 2018 kom m\u00e5nga rapporter om sv\u00e5rt svampangripna fiskar in till SVA. Svampinfektionerna \u00e4r troligen orsakade av Saprolegnia sp. och \u00e4r sannolikt en sekund\u00e4rinfektion till f\u00f6ljd av n\u00e5gon annan infektion eller skada. Milda UDN-liknande s\u00e5r \u201dred vent syndrome\u201d (troligt orsakat av parasiten Anisakis simplex) har ocks\u00e5 setts under 2018. Sommaren 2018 var extremt varm vilket troligt stressat laxen extra mycket.<\/p>\n V\u00e4stkusten har varit t\u00e4mligen f\u00f6rskonad fr\u00e5n sjukdomsutbrott, men fr\u00e5n 2017 finns ett flertal rapporter om sjuk fisk fr\u00e5n \u00c4tran och H\u00f6gvads\u00e5n. Trenden sedan dess har varit \u00f6kande (SVA Rapporteringstj\u00e4nst). Vid Nydala p\u00e5tr\u00e4ffades enstaka individer med svampinfektioner 1987, men d\u00e4refter har inga sjuka fiskar noterats f\u00f6rr\u00e4n 2018 (M\u00f6ller, 2019). Enligt SVA \u00e4r diagnostiken n\u00e5got os\u00e4ker eftersom de unders\u00f6kta fiskarna ofta drabbats av andra, opportunistiska, svampar som ger en \u00f6verv\u00e4xt. Dessa \u00e4r sekund\u00e4ra infektioner, men v\u00e4xer fortare \u00e4n Saprolegnia.<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n Detta kan vara ett tecken p\u00e5 att det tar l\u00e4ngre tid f\u00f6r laxen att v\u00e4xa sig stor i havet och bli k\u00f6nsmogen (Ahlbeck Bergendahl et al, 2019).<\/p>\n <\/div>\r\n <\/div>\r\n\r\n\r\n\r\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Motst\u00e5ende intressen N\u00e4ringsv\u00e4varna i naturens ekosystem \u00e4r b\u00e5de komplexa och sk\u00f6ra och kan d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt st\u00f6ras av m\u00e4nskliga aktiviteter. Det \u00e4r viktigt att ha i \u00e5tanke att vattnets karakt\u00e4r p\u00e5verkas av alla verksamheter som p\u00e5g\u00e5r, och i vissa fall har p\u00e5g\u00e5tt, inte bara lokalt utan \u00e4nda upp till dess k\u00e4llfl\u00f6den. F\u00f6r att l\u00e5ngsiktigt bevara den …<\/p>\n
\nEnligt SMHI:s webbtj\u00e4nst Vattenwebb orsakas merparten av fosfor- och kv\u00e4veutsl\u00e4ppen i \u00c4trans vattensystem av jordbruk. Punktutsl\u00e4pp fr\u00e5n avloppsreningsver<\/p>\n <\/div>\r\n \r\n ![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/gifter-300x300.jpg\")
Vattenmyndigheterna bed\u00f6mer att milj\u00f6gifter \u00e4r ett av de st\u00f6rsta milj\u00f6problemen inom \u00c4trans \u00e5tg\u00e4rdsomr\u00e5de. Under mitten av 1960-talet f\u00f6rgiftades H\u00f6gvads\u00e5n upprepade g\u00e5nger av utsl\u00e4pp fr\u00e5n en ytbehandlingsverkstad i Ullared med total utslagning av laxungar som f\u00f6ljd (Fiskejournalen, 1987). Aktivt milj\u00f6arbete sedan 1970-talet med b\u00e5de b\u00e4ttre rening i avloppsreningsverk, tillbakag\u00e5ng inom textilindustrin och \u00f6kande krav p\u00e5 utsl\u00e4pps-minskningar inom industrin har p\u00e5 senare tid f\u00f6rb\u00e4ttrat situationen. Sp\u00e5ren av gamla utsl\u00e4pp finns dock kvar i form av f\u00f6rorenad mark.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/vattenpest-300x300.jpg\")
F\u00f6rekomst av fr\u00e4mmande arter kan leda till konkurrens mellan arter om f\u00f6da och utrymme eller till att det f\u00f6rs in parasiter och sjukdomar som kan drabba inhemska arter. Det finns \u00e4ven en risk att vissa arter kan hybridisera med inhemska arter vilket kan f\u00e5 genetiska effekter. Riskerna n\u00e4r fr\u00e4mmande populationer eller gener sprids i naturen kan delas in i utrotning, hybridisering samt f\u00f6rlust av genetisk variation.<\/p>\n
\nF\u00f6rordningen om invasiva fr\u00e4mmande arter tr\u00e4dde i kraft 1 januari 2015 och syftar till att skydda inhemsk biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster, samt att minimera och mildra effekter som dessa arter kan ha p\u00e5 m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och ekonomi. I f\u00f6rordningen utpekas 66 invasiva arter av unionsbetydelse p\u00e5 den s\u00e5 kallade EU-listan. Arter som \u00e4r upptagna p\u00e5 listan f\u00e5r exempelvis inte bytas, f\u00f6das upp, transporteras, anv\u00e4ndas eller h\u00e5llas. F\u00f6r arter med stor spridning g\u00e4ller s\u00e4rskilda regler och effektiva hanterings\u00e5tg\u00e4rder. Bland de vattenlevande arterna \u00e4r det \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara signalkr\u00e4ftan som anses ha stor spridning (EU-kommissionens hemsida; Havs- och vatten-myndighetens hemsida).<\/p><\/blockquote>\n <\/div>\r\n \r\n ![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/rom-300x300.jpg\")
Gyrodactylus salaris<\/strong><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.atransfvof.se\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/kraftverk-300x300.jpg\")
D\u00f6dlighet under laxens uppv\u00e4xtperiod i Atlanten har varit onormalt h\u00f6g under senare \u00e5r. \u00c5tervandrande grilse har ocks\u00e5 varit mycket sm\u00e5vuxen och mager i hela Nordostatlanten vilket \u00e4r en indikation p\u00e5 s\u00e4mre uppv\u00e4xt-f\u00f6rh\u00e5llanden i Atlanten. Anledning till den l\u00e5ga \u00f6verlevnaden och tillv\u00e4xten \u00e4r oklar, men det kan inte uteslutas att f\u00f6r\u00e4ndringar i klimatet och f\u00f6rekomsten av andra arter som konkurrerar med lax om f\u00f6dan bidragit. Andelen \u00e5terv\u00e4ndande laxar som tillbringat mer \u00e4n ett \u00e5r i havet, vanligen tv\u00e5 \u00e5r, \u00f6kade signifikant under \u00e5ren 1971\u20132017.<\/p>\n